Idag finns 18 nationella program på gymnasiet varav tolv stycken är yrkesförberedande och sex stycken kallas för högskoleförberedande. Det är egentligen en sanning med modifikation för även de yrkesförberedande programmen ger behörighet för vidare studier om man är engagerad och vill läsa vidare. Skillnaden mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande är framförallt de teoretiska ämnena. Högskoleförberedande studier läser helt enkelt mer teori och har inte lika många profilämnen som yrkesförberedande. Bland de högskoleförberedande programmen finns humanistiska programmet som är inriktat på språk, estetiskt program som visserligen kan vara inriktat på både profilämnen och teoretiska ämnen, ekonomiprogrammet som är inriktat på ekonomi, samhällsprogrammet som är inriktat på samhällsvetenskapliga ämnen så som historia och samhällskunskap, naturvetenskapliga programmet inriktat på natur så som biologi och teknikprogrammet även det mer inriktat mot naturämnen. Alla dessa program kräver att man läser vidare på universitet och högskola för att senare kunna få jobb och det finns en mängd olika inriktningar och profiler inom dem. Även de yrkesförberedande programmen kräver ibland mer utbildning – det räcker inte att bara gå ut skolan för att kunna börja jobba direkt. Inom flera av utbildningarna, till exempel byggnadsprogrammet, krävs att man gör ett visst antal timmar inom yrket som lärling innan man får sin licens. Ofta kommer eleven en bit på sin lärlingsperiod redan i skolan då denna brukar innehålla en hel del praktik och det dessutom finns möjlighet till sommarjobb inom dessa yrkesområden. Mer information kan du hitta på Gymnasieguiden. Valet till gymnasiet är bland de viktigaste valen i livet och det har höjts röster som ifrågasätter om det är ett bra system vi har i Sverige idag. En 15-åring kanske vill bli läkare och skulle passa alldeles utmärkt till det men är rejält skoltrött när denna väljer skola och utbildning och tar istället en lättare väg. Hamnar på fordonsprogrammet. Framtiden får utvisa – men nog borde det finnas ett bättre sätt för att få rätt människa på rätt plats?Gymnasieprogram som leder till vidare utbildning
Idag finns 18 nationella program på gymnasiet varav tolv stycken är yrkesförberedande och sex stycken kallas för högskoleförberedande. Det är egentligen en sanning med modifikation för även de yrkesförberedande programmen ger behörighet för vidare studier om man är engagerad och vill läsa vidare. Skillnaden mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande är framförallt de teoretiska ämnena. Högskoleförberedande studier läser helt enkelt mer teori och har inte lika många profilämnen som yrkesförberedande. Bland de högskoleförberedande programmen finns humanistiska programmet som är inriktat på språk, estetiskt program som visserligen kan vara inriktat på både profilämnen och teoretiska ämnen, ekonomiprogrammet som är inriktat på ekonomi, samhällsprogrammet som är inriktat på samhällsvetenskapliga ämnen så som historia och samhällskunskap, naturvetenskapliga programmet inriktat på natur så som biologi och teknikprogrammet även det mer inriktat mot naturämnen. Alla dessa program kräver att man läser vidare på universitet och högskola för att senare kunna få jobb och det finns en mängd olika inriktningar och profiler inom dem. Även de yrkesförberedande programmen kräver ibland mer utbildning – det räcker inte att bara gå ut skolan för att kunna börja jobba direkt. Inom flera av utbildningarna, till exempel byggnadsprogrammet, krävs att man gör ett visst antal timmar inom yrket som lärling innan man får sin licens. Ofta kommer eleven en bit på sin lärlingsperiod redan i skolan då denna brukar innehålla en hel del praktik och det dessutom finns möjlighet till sommarjobb inom dessa yrkesområden. Mer information kan du hitta på Gymnasieguiden. Valet till gymnasiet är bland de viktigaste valen i livet och det har höjts röster som ifrågasätter om det är ett bra system vi har i Sverige idag. En 15-åring kanske vill bli läkare och skulle passa alldeles utmärkt till det men är rejält skoltrött när denna väljer skola och utbildning och tar istället en lättare väg. Hamnar på fordonsprogrammet. Framtiden får utvisa – men nog borde det finnas ett bättre sätt för att få rätt människa på rätt plats?